Helhetshälsa

Helhetshälsa innefattar inte bara kost och träning, utan handlar minst lika mycket om stress, sömn, mindset och återhämtning. Vår fantastiska kropp är en komplex skapelse som vi måste se som en helhet och inte som diverse olika organ.

Vi normaliserar idag en osund livsstil, med processad mat, socker, stillasittande, kemikalier och kronisk stress. Det anses som normalt med trötthet, magont, allergier, ledvärk, sötsug och blodsockersvängningar. Rent evolutionärt är vi inte alls anpassade för den livsstil som många lever i idag och ohälsosamma vanor leder ofta på sikt till ohälsa och sjukdom. Vi lever helt enkelt inte på det sätt som våra kroppar är gjorda för.

Vi översvämmas av olika hälsobudskap och det är verkligen lätt att gå vilse bland alla råd som ges. Nyckeln är kunskap – att utgå från vetenskaplig evidens samt att mäta och faktiskt se vad som händer i vår biokemi och hormonbalans och därifrån utveckla en så effektiv hälsostrategi som möjligt. Egentligen är det inte konstigare än att helt enkelt äta, leva, sova och röra oss som våra kroppar evolutionärt är anpassade för – naturligtvis med en individuell anpassning.

Genuin kunskap utifrån ett evolutionärt och vetenskapligt synsätt är tyvärr en bristvara idag. Vi överöses med diverse metoder som utlovar snabba standardlösningar för alla. Många lockas av tanken på att en enkel ”mirakelmetod” ska fixa allt och förenklade ”sanningar” är såklart lättare att ta till sig för den som saknar och inte orkar ta till sig kunskap.

De som tycker och hörsmest tar ofta medialt utrymme från de som faktiskt kan och vet. Det är ofta skillnad på vad människor vill höra och vad de behöverhöra.

Hälsa handlar om att anamma ett sätt att leva som är långsiktigt hållbart. Ingen orkar att gå hungrig eller följa en strikt uppsatt diet i längden – och det är verkligen inte heller meningen. Oavsett målsättning är kunskap nyckeln. Kunskap ger även tyngd till motivationen, vilket ökar chansen till varaktig förändring.

Paleo – evolutionärt perspektiv

Ordet Paleo är en förkortning av ordet Paleolitikum, som betyder den äldre stenåldern. Denna tidsepok startade för ca 2,3 miljoner år sedan när människan började tillverka stenverktyg. Den sträcker sig fram till för ca 10 000 år sedan när människan blev bofast och började bruka jorden. Utvecklingen av våra gener har alltså pågått under miljontals år och det har, under de relativt få år sedan människan blev bofast jordbrukare, uppstått en rejäl kollision mellan vår biologi och de nya livsstilsvanorna. För att inte tala om det enorma gap som idag finns mellan vår västerländska, normaliserade livsstil och människans metabola, hormonella och inflammatoriska system. Statistiken talar sitt tydliga språk; övervikt, mag-tarmproblem, allergier, autoimmuna sjukdomar, cancer, mental ohälsa och utmattningssyndrom ökar lavinartat. Kroppen utsätts för ständiga påfrestningar, vilket i förlängningen gör oss sjuka.

Paleo handlar inte enbart om att läka sin kropp från ohälsa, det handlar lika mycket om att förebygga framtida ohälsa. Människan är inte genetiskt programmerad för sjukdom. Många av de hälsoproblem vi idag normaliserat, beror på vår moderna livsstil och är egentligen inte alls normalt – bara vanligt förekommande.

6 000 000 år sedan: Släktet Homo utvecklas från Australipithecus
2 300 000 år sedan: Människan börjar använda stenverktyg
200 000 år sedan: Homo Sapiens Sapiens utvecklas
10 000 år sedan: Människan blir bofast och börjar bruka jorden
100 år sedan: Människan börjar massproducera mat
40 år sedan: Människan ersätter naturliga fetter med socker och tillsatsämnen och blir alltmer stillasittande.

I detta evolutionära perspektiv blir det väldigt tydligt att vår nuvarande livsstil är ett helt nytt påfund för våra kroppar. Om 2,3 miljoner år skulle symboliseras av ett dygn, så har vi människor ätit kött och grönsaker i 24 timmar, vete och andra spannmål i sex minuter och dagens ultraprocessade, sockerrika mat i fyra sekunder. En svindlande tanke!

Metabol ohälsa

Metabolism betyder helt enkelt ämnesomsättning, alla de kemiska reaktioner som utgör grunden för själva livet. En frisk metabolism är en förutsättning för att kroppen ska kunna fungera som den ska. Näringen i den mat vi äter måste kunna tas upp, omvandlas, brytas ned i kroppen och omsättas till energi.

Metabol ohälsa, eller metabolt syndrom, är ett samlingsnamn för när metabolismen inte fungerar som den ska, vilket visar sig framför allt genom högt blodtryck, rubbade blodfetter, insulinresistens och ofta övervikt. Detta ökar markant risken för ett flertal livsstilsrelaterade sjukdomar, som exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Vi ser en lavinartad ökning av det metabola syndromet och det är ju inte så underligt med tanke på att en osund livsstil idag är något som normaliserats.

Många äter idag stora mängder socker och snabba kolhydrater. Detta leder till att mer blodsocker än normalt finns i blodet. Även kolhydraterna bryts i kroppen ned till sockermolekyler och höjer blodsockret. Insulinet (det lagringshormon som utsöndras för att föra in blodsockret i cellerna) räcker inte till för att städa rent i blodet, så socker lagras i stället in i levern som fett. Allt detta fett som nu i onormalt stora mängder bildas i levern kan inte hållas kvar där, utan släpps ut i blodet för att i stället lagras in i fettvävnaden runtom i kroppen. Vartefter mer och mer socker och kolhydrater tillförs via kosten producerar kroppen desperat mer och mer insulin vilket till slut gör oss insulinresistenta. Vid insulinresistens kan insulinet inte längre göra vad det ska och kroppen har inga andra hormon med blodsockersänkande effekt. En utvecklad resistens mot ett kroppseget ämne leder till ökade nivåer av samma ämne och den onda cirkeln är i gång. Detta överskott av insulin rubbar andra hormoner i kroppen, den metabola och hormonella jämvikten förstörs och det metabola syndromet är ett faktum. Insulinresistens leder alltså till att blodsocker, insulin och leverns överskottsfett ansamlas i blodet mer än normalt, vilket i förlängningen kan leda plackbildning med åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom som följd.

Det som gör den metabola ohälsan än mer obehaglig är att symptomen i levern och blodkärlen inte syns på utsidan samt att den har en tyst och gradvis utveckling mot allvarlig sjukdom. Övervikt eller en putande buk kan vara symptom men du kan även vara ”smalfet”, det vill säga smal och normalviktig men ändå med en farlig fettinlagring runt de inre organen. Ökad fettvävnad i sig är skadligt då den utsöndrar hormoner och inflammatoriska ämnen. Du kan alltså lida av metabol ohälsa utan att alls veta om det.

Fettlever är numera västvärldens vanligaste leversjukdom och det metabola syndromet är i särklass den vanligaste orsaken. Metabol ohälsa är resultatet av en ohälsosam livsstil och förekommer endast när vi inte lever i enlighet med vårt genetiska uttryck. Omvänt är det positiva alltså att det går att läka från detta om man lägger om sin livsstil.

Inflammatorisk ohälsa

Inflammation är kroppens akuta försvarsreaktion vid vävnadsskada, infektion eller påverkan av kroppsfrämmande ämnen och en normal grad av inflammation ska ständigt pågå i kroppen. Blodflödet ökar till det drabbade området som blir rött, varmt och svullet. Det är vanligt att känna smärta och den drabbade kroppsdelen går kanske inte att använda som vanligt så länge inflammationen pågår, vilket tvingar oss till vila.

Akutinflammation är ett evolutionärt utvecklat skydd – ett nödvändigt tillstånd som hjälper kroppen att läka relativt snabbt, t ex vid en stukad fot eller ett sår.

En kronisk inflammation däremot är en konstant aktivering av delar av immunförsvaret, som i förlängningen leder till ohälsa och sjukdom. Om vi under en längre tid utsätter vår kropp för inflammationsdrivande faktorer; såsom ohälsosam kosthållning, tillsatsämnen, Omega-6-rika vegetabiliska oljor, kemikalier och stress, så blir inflammationen till slut kronisk. Denna pågående aktivering av immunförsvaret kan vara svår att bryta så länge inte orsaken till inflammationen undanröjs. Kronisk inflammation ligger till grund för väldigt många av våra moderna välfärdssjukdomar och åkommor, som hjärt-kärl-sjukdomar, kronisk trötthet, allergier, hudåkommor och cancer. Både kroniska sjukdomar och en majoritet av alla åldersrelaterade åkommor tycks ha kopplingar till olika kroniska inflammationstillstånd.

Ett sådant överaktivt, felkalibrerat immunförsvar leder också ofta till att så kallade autoimmuna sjukdomar utvecklas. Autoimmuna sjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar där immunförsvaret angriper kroppsegen vävnad. Det finns ca 100 olika autoimmuna sjukdomar och förekomsten av dem har under senare år ökat lavinartat, som en följd av vår moderna, ohälsosamma livsstil. Exempel på sådana sjukdomar är; celiaki, astma, sköldkörtelsjukdomar, Alzheimers och reumatism. Även om genetiken spelar en stor roll så är det livsstilen som triggar igång sjukdomen och mycket talar för att tarmfloran har en central roll.

Läckande tarm

Vid samtliga autoimmuna sjukdomar finns problematik med läckande tarm (intestinal hyperpermeabilitet). Tunntarmen har genom sina veckningar kroppens absolut största yta mot omvärlden och funktionen hos tarmbarriären är i allra högsta grad avgörande för hälsan. Tarmväggarna behöver ha en viss genomsläpplighet för att kunna absorbera energi och näringsämnen från maten samt släppa igenom de ämnen som ska ta sig in i blodet. Via vår moderna livsstil exponeras tunntarmen dock för inflammationsdrivande faktorer vilket leder till att genomsläppligheten ökar, det mekaniska och biokemiska skyddet försämras och skadliga ämnen läcker ut i blodet. Detta leder i sin tur till kroniskt låggradig inflammation vilket kan kopplas till många sjukdomar, såsom IBS, fettlever, psykisk ohälsa, diabetes typ 1, astma, hudsjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Vissa ämnen skapar inflammatoriska reaktioner på plats, medan andra tar sig in i blodet och skapar immunreaktioner på andra ställen i kroppen. En läckande tarm kan alltså vara orsak till väldigt många sjukdomar, som inte alls ger några symptom i magen.

För att läka tarmen krävs ett helhetsgrepp om livsstilen. Framför allt behöver orsakerna elimineras – man måste helt enkelt t ex sluta äta sådant som driver inflammation. En felaktig kosthållning är en oerhört betydande orsak till kroniska inflammationer. Det är även värdefullt att tillföra nyttigheter som hjälper tarmen att läka samt att förbättra matsmältningen. Övriga faktorer i läkningsprocessen är måltidsfrekvens, stresshantering, sömn och vardagsmotion.

Inflammationsdrivande livsmedel

Det finns fyra stora livsmedelsgrupper som är inflammationsdrivande; socker, spannmål, mejeriprodukter och vegetabiliska oljor. Om du har en god grundhälsa behöver du inte undvika dessa helt och hållet, men du kan välja bättre eller sämre alternativ inom varje grupp. Det är högst individuellt hur känslig man är men alla människor mår bättre av att äta mindre av dessa livsmedel. I dagens moderna livsstil utgör ju dessa tyvärr grunden i kosthållningen. Har man däremot en problematik med autoimmuna sjukdomar eller andra livsstilsrelaterade åkommor, kan man prova att utesluta dessa livsmedel, för att sedan under kontrollerade former återinföra dem, för på så sätt utröna vad man är känslig för. Härigenom kan man hålla symptomen på minimal nivå samtidigt som onödiga begränsningar undviks. Symtom av vissa autoimmuna sjukdomar har med denna metod mycket god prognos att minska markant, eller till och med helt.